Gustav III och Antikmuseet

Gustav III:s samlande av antika skulpturer har en innehållsrik historia – vulkanutbrott, urartade utgrävningar, kunglig resa inkognito, möte med påven och öppnande av Europas första konstmuseum.

Vid Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. begravdes flera städer och byar kring vulkanens fot av lava och aska. Den största av städerna var Pompeji; som "återupptäcktes" på 1740–talet. När man 1748 startade utgrävningar på platsen gjordes fynd som i ett slag väsentligt ökade kunskaperna om antiken.

Den antika konsten i nytt ljus

Från denna tidpunkt växte oppositionen mot den då dominerande rokokostilen. Detta gällde inte bara rokokons sirliga formspråk, inspirerad av snäck- och musselformer, utan också dess ytlighet och lättsinne. Mot detta ställdes nu den antika konsten, som beskrevs i termer av ädel resning, upphöjd och harmonisk skönhet.

Antikens byggnadskonst blev på nytt ett föredöme och denna nyklassicism kom att hålla sig närmare förebilderna av renässans– och barockarkitekturen.

Mer än tidigare blev den grekiska konsten och arkitekturen vägledande. Den stil som framför allt beundrades och efterbildades var den doriska.

Gustav III:s "grand tour"

Det uppblossande intresset för antiken ledde till utgrävningar också i och omkring Rom, vilket ibland urartade till ren skattjakt. Man sökte främst efter skulpturer och olika arkitekturfragment, som var eftersökta objekt i konsthandeln.

Marknaden dominerades av påvestaten och köpstarka kunder utanför Italien, främst ur furstehus och adel. Inköpen gjordes ofta i samband med den då nästan obligatoriska bildningsresan, "le grand tour".

Också den svenske kungen Gustav III gjorde en sådan resa söderut med sikte inställt på Italien och Rom. Den företogs ganska sent i hans liv och varade från september 1783 till augusti 1784.

Även om han reste inkognito som Greven av Haga var det redan i förväg känt att den svenske kungen var spekulant på antika marmorskulpturer och konstföremål.

På nyårsdagen 1784 visades Gustav III och hans följe den nyligen arrangerade samlingen av antika skulpturer i Vatikanen, Museo Pio Clementino. Guiden var ingen mindre än påven själv, Pius VI.

Påven och "musernas galleri"

Besöket i det påvliga "musernas galleri" blev vägledande för Gustav III:s inköp av antika statyer och deras senare uppställning i Antikmuseum.

Mötet med påven avbildades på kungens uppdrag av den franske konstnären Bénigne Gagneraux.

Eftersom de som grävde fram och restaurerade de antika statyerna kände till att Gustav III önskade förvärva en apollostaty och de nio muserna såg man också till att förse honom med vad han önskade.

Inte alla muserna hade ursprungligen föreställt muser men kompletterades och försågs med lämpliga attribut av konsthandlarna och deras restauratörer, som också skickligt förmådde dölja brottytor och skarvar.

För upplevelsen av Gustav III:s antikmuseum som ett autentiskt museum från 1790–talet är det viktigt att veta att skulpturerna här inte rensats från sina 1700–talstillägg, något som skett med liknande skulpturer i samlingar på andra håll.

Det är också viktigt att komma ihåg att alla föremål, bortsett från kompletteringarna, har antikt ursprung och att de flesta av de stora statyerna är mer eller mindre fria romerska tolkningar av grekiska motiv.

Samlingen görs publik

Samlingen var först menad att utsmycka kungens tänkta slott på Haga. Men sedan förvärven skeppats till Stockholm – det rörde sig om ett par hundra föremål, förutom skulpturerna också en mängd vaser – fick de första sin plats i de kungliga våningarna på Stockholms slott.

Det på antik skulptur tidigare så fattiga Sverige hade nu med ens berikats. För att samlingen i studiesyfte skulle komma till nytta var den också i viss utsträckning tillgänglig för konstnärer och intresserade amatörer ur de högre samhällsskikten.

Sedan Gustav III den 29 mars 1792 avlidit i sviterna efter attentatet på maskeradbalen två veckor tidigare, dröjde det bara tre månader innan regeringen beslöt att inrätta ett särskilt museum för antiker.

Det skedde enligt stiftelseurkunden för att skapa ett äreminne över den döde kungen "för det skydd han i livstiden ägnat konsterna".

Dess förste intendent blev Carl Fredrik Fredenheim, som vid tidpunkten ifråga var den i landet mest kvalificerade för uppgiften.

Fredenheim hade redan tidigare varit Gustav III behjälplig vid ordnandet av samlingarna och var en av de första som hade gjort systematiska utgrävningar på Forum Romanum i Rom.

Kongl. Museum öppnas

Platsen för det nya museet blev den nordöstra slottsflygeln, det vill säga just de lokaler där samlingarna idag är uppställda.

Nicodemus Tessin d.y. hade tänkt sig ett orangeri här, men det har aldrig fungerat som sådant och arkitekten Carl Fredrik Sundvall behövde inte göra några stora ingrepp för att anpassa rummen till museigallerier.

I oktober 1794 var museet klart att öppnas. Det var ett av norra Europas första konstmuseer, märkvärdigt också därför att det, trots namnet Kongl. Museum, var allmän egendom, det vill säga tillhörde svenska staten.

En bit in på 1800–talet ändrades museet karaktär i och med att man här beredde plats för samtida skulpturer; Johan Tobias Sergel, Niclas Byström och Erland Fogelberg hörde till dem som fick sina verk utställda här.

Samlingen växer

Men den stora förändringen kom kring 1840, då man började utnyttja det inre, mindre galleriets väggar för hängning av oljemålningar.

I samband med detta gjordes inredningen om, skåp och hyllor försvann och rummet fick ny färgsättning och den lösa 1700–talskoloriten byttes ut.

Efter hand som konstsamlingen växte blev det alltmer uppenbart att utrymmena i slottet inte räckte till och efter långdragna debatter anslog riksdagen 1850 slutligen pengar till en ny museibyggnad. Den kunde invigas 1866 och i och med att samlingarna i Kongl. Museum fördes över dit fick den nya byggnaden sitt namn: Nationalmuseum.

Det var ett passande namn med hänsyn till att museet förutom konstsamlingarna också skulle inrymma Statens Historiska Museum, Myntkabinettet och Livrustkammaren.

Kongl. Museums gamla lokaler övertogs av Kungl. Biblioteket, som redan disponerade hela våningsplanet ovanför museet. När biblioteket fick sin egen byggnad i Humlegården 1877 byggdes museet om för att ta emot Livrustkammarens samlingar, som mellan 1884 och 1906 var uppställda här.

Återupprättelse och återinvigning

Efter 1906 användes museet till förråd för diverse olika ändamål, men på 1950–talet började man inse att man måste ta ansvar för det före detta museet, att det var oförsvarligt att låta ett arkitektoniskt högklassigt rum vara stängt för allmänheten.

Initiativet till att återge Gustav III:s antika samlingar deras plats togs dels av Nationalmuseum, som är ansvarigt för föremålen, dels Ståthållarämbetet, som är ansvarigt för lokalerna inom Slottet.

Dåvarande kungen, Gustaf VI Adolf, blev entusiastisk över idén och slottsarkitekten professor Ivar Tengbom svarade för restaureringen.

År 1958 kunde museet öppnas på nytt för allmänheten, nu under namnet Gustav III:s antikmuseum, eller kort och gott Antikmuseet.

1950-talets restaurering var dock inte fullständig och omfattade huvudsakligen det stora galleriet, medan det mindre mot norr förblev orört.

Därför var det naturligt att man 1992, till firandet av 200–årsminnet av museets instiftande, önskade genomföra ett fullkomligt återställande av Kongl. Museum.

Restaureringen var möjlig att genomföra med hjälp av ett välbevarat bild-, ritnings- och arkivmaterial som kunde säkerställa den ursprungliga uppställningen av föremål, arkitekturens utformning, färger och dekorativa detaljer.

Toppbilden: Målning av Pehr Hilleström den äldre 1796, ur Nationalmuseums samling.

"Gustaf III åm mårgonen när han kommer i mitt atelier". Teckning ritad av bildhuggaren och målaren Johan Tobias Sergel, cirka 1779. Gustav III hade stor betydelse för konst- och kulturfrämjandet. Foto: Nationalmuseum

Tidens beundran av antikens konst väckte förstås även den kulturintresserade kungens intresse, och tog honom på en resa som varade nästan ett år. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungligaslotten.se

Vatikanens samling av skulpturer inspirerade Gustav III och visades kungen av ingen mindre än påven själv. Mötet med påven i "musernas galleri" avbildades av den franske konstnären Bénigne Gagneraux. Foto: Erik Cornelius, Nationalmuseum

Gustav III:s dyrbaraste förvärv till samlingen, den evigt sovande Endymion. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungligaslotten.se

Ett exempel ur samlingen på de tillägg som gjordes på 1700-talet. Här har huvudet av prinsen av Troja fogats ihop med gudinnan Isis kropp och med tillagda attribut förvandlats till Calliope, den episka diktningens musa. Mer om muserna finns att läsa om i vårt Arkiv (dubbelklicka på bilden).

Gustav III lät sin samling bli tillgänglig i studiesyfte. Konstnärer och intresserade amatörer ur de högre samhällsskikten bjöds in att studera skulpturerna på slottet. På bilden Gustav III:s besök på Konstakademien avbildat av Elias Martin, 1782. Foto: Konstakademien

År 1794, två år efter Gustav III:s död, är konstmuseet färdigt att öppnas, vilket idag gör det till ett av Europas äldsta. Del av Pehr Hilleströms oljemålning "Museum på Kongl. Slottet", det inre galleriet, 1796. Foto: Nationalmuseum

Samlingen flyttas 1866 till det nybyggda Nationalmuseum. Stengallerierna på slottet blir istället platsen för Kongl. biblioteket och senare för Livrustkammarens samling. Foto över stora galleriet från 1904, ur Bernadottebibliotekets arkiv.

1958 återöppnas Antikmuseet på sin ursprungliga plats på slottet. På bilden firande av museets 200-årsjubileum och nyrestaurering den 28 juni 1992, Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia med Nationalmuseums chef Olle Granath.

Skulpturerna är idag placerade som de ursprungligen ställdes ut. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Museet består av det större och mindre stengalleriet i slottets nordöstra vinge. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Antikmuseet är öppet under sommarmånaderna och ingår i slottsbiljetten. I museet vandrar man på egen hand. Vägledning finns att köpa och audioguide på svenska och engelska finns att låna kostnadsfritt. Du kan även uppleva det större galleriet i en virtuell visning här på webbplatsen. se länk i faktarutan. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungligaslotten.se

BESÖK GUSTAV III:S ANTIKMUSEUM
Skulpturen finns att se i Gustav III:s antikmuseum på Kungliga slottet, öppet maj till september.

VIRTUELL VISNING I 360°
Upplev antikmuseet med den virtuella visningen av det större stengalleriet.

Inför besöket

Guidade visningar Öppet idag 10.00-16.00
För barn Öppet idag 10.00-16.00

Slottets stora paradvåningar, de medeltida valven i Museum Tre Kronor och kungakronorna i Skattkammaren är spännande besöksmål för barn. ...

Läs mer

Kommande händelser

Följ med våra kunniga guider på en slottsvandring genom paradrummen på Kungliga slottet. Under vandringen levandegörs historien när samli...

Biljetter

I de storslagna slottssalarna följer vi historiska fotspår efter de kungligheter som bott och verkat här. På lördagar är en av de guidade...

Biljetter
Påsk på Kungliga slottet 29 mar – 7 apr

Prins Gustav brukar hitta på bus på Kungliga slottet under skolloven och nu har han gömt guldägg i de stora slottssalarna. Kan du räkna i...

Biljetter

Upptäck mer om Kungliga slottet

Paradrummen Öppet idag 10.00-16.00

Representationsvåningarna på slottet är samlingsnamnet för de magnifika paradvåningar som används vid Kungens och Drottningens representa...

Läs mer
Skattkammaren Öppet idag 10.00-16.00

I dunkla källarvalv på Kungliga slottet förvaras monarkins viktigaste symboler – Riksregalierna, som alla visar prov på fascinerande och ...

Läs mer
Museum Tre Kronor Öppet idag 10.00-16.00

Museum Tre Kronor är museet om slottets äldsta historia, från försvarsborg till renässansslottet som förstördes i en våldsam brand år 1697.

Läs mer
Butiken Kungliga Slottsboden Öppet idag 10.00-16.00

Slottsboden är en unik present- och souvenirbutik på Kungliga slottets yttre borggård med produkter som har anknytning till föremål i de ...

Läs mer

Välkommen till ett av Europas äldsta publika museer som öppnades redan år 1794. Skulpturerna som köptes in av Gustav III visas i slottets...

Läs mer

Kungliga slottets kyrka visar prov på arkitektur, inredning och konstverk av några av sin tids främsta mästare – Nicodemus Tessin den yng...

Läs mer

Artiklar och film

Med anledning av Världsnaturfonden WWF:s globala klimatmanifestation, Earth Hour, släcks fasadbelysningen på flera kungliga slott lördag ...

Läs mer

Besök utställningen ’Vasa till Bernadotte. Kultur i rikets tjänst’ hemifrån. Följ med in i Kungliga slottet och upplev fem hundra år a...

Läs mer

Upptäck Rikssalen på Kungliga slottet i 360°. En sal som var Sveriges maktcentrum under hundra år och som fortfarande används vid officie...

Läs mer

Kundservice

Öppettider:

Inför besöket